Konditorikulturen lever vidare i Dorotea

Ann-Sofie Brantholm framför godsaker i disken.

DOROTEA (SGT) Sockerbagaren blev konditor i början av 1800-talet när utländska sockerbagare kom från Tyskland och Schweiz och skapade förebilden till våra dagars konditorier. Det var när bord och stolar kom på plats som det blev till ett kondis och folk kunde sitta ner och fika på stället. I traditionen ingår Konditori Dorotea, där man hittar tårtor, bakelser, bröd och så vår tids smörgåsar, pajer och förstås fika. Konditorikulturen lever vidare i inlandet och kunder från när och fjärran hittar till Dorotea.
– Ett bra kondis innebär att man gör saker från grunden, säger Ann-Sofie Brantholm, som drivit kondiset i Dorotea sedan 2011.
– Allting bakas och görs här i vårt bageri. Vi är inte så många som fortfarande gör exempelvis pariservåfflor och mazariner från grunden. Vi har även lunchservering med pajer, sallader, bakpotatis och varma mackor! Att vi även har utskänkningstillstånd för alkohol innebär att kunden kan få ett glas vitt vin till sin räkmacka, vilket kan förhöja upplevelsen ytterligare, säger Ann-Sofie.
Idag trendar konditoriet med till exempel Dorotea-té, en egen blandning med svart té och bär och så förstås vår tids kaffe med latte, macchiato eller cappuccino.
Före Ann-Sofie hette konditoriet Görans och dessförinnan Linnerdals och Gavelins (Gavves). Doroteaborna kallar vanligtvis kondiset för det namn som det hade när de växte upp, så var man ung på Linnerdals tid så kallar man det därefter. Nu kommer nya ungdomar till Konditori Dorotea, pendlare tar en omväg och planerar resan så att det passar med ett fikastopp i Dorotea. Semesterfolket hittar hit, lokalbefolkning och tjänstemän från skolan och kommunhuset tar gärna sina pauser på det genuina konditoriet.
– Och så här i sommartid kommer alla halv två, skrattar Ann-Sofie. Vilket gör att allt ska serveras samtidigt, det blir väldigt intensiva perioder så det kräver lite extra av personalen just då.
De som var anställda hos Görans jobbar fortfarande i bageriet. Göran Gunnarsson drev kondiset i trettioett år, innan Ann Sofie tog över. Om föregångaren Linnerdals vet hans fru Agneta att berätta.
– Det var två bröder som drev konditoriet. Pappan hette Svensson och följde med rallarna som bagare när Inlandsbanan byggdes, och jag minns att han bakade rallarbullar och rallarkakor, berättar hon.
Göran Gunnarsson, som var bagerikonditor, ger sin definition av ett bra kondis.
– Där gör man allting själv, och det handlar om bra råvaror och om bra service, det är ledord för mig, säger han.
Ann-Sofie förvaltar gamla fina traditioner och fortfarande hittar alltså människor in till kondiset som ligger lägligt vid genomfarten i Dorotea.
– Jag har lärt mig av de som jobbar här och jag har ett starkt intresse! Tyvärr måste jag minska personalen nu i höst. Det var ett tufft beslut, men jag är ansvarig för firman. Jag måste försöka skapa en buffert. Inkomsten ska räcka hela året, om en ugn går sönder så måste den ersättas och det är stora pengar i förhållande till en kanelbulle. Det behöver investeras.
– Den huvudsakliga anledningen är dock att det är färre besökare då. En tredjedel av omsättningen är på sommaren, då kan det vara närmare tusen gäster på en dag. I juli var det tufft och man hinner knappt med. Vi pratar mer engelska än svenska då.
– Jag har växt upp med företagandet och det är inte konstigt att jag vågade satsa här. Det här är en rolig arbetsplats, jag hittar rätt mer och mer. Det måste vara roligt att gå till jobbet. Den dagen som jag gruvar mig att öppna dörren, då slutar jag.
– Vi provar och hittar på nya grejer hela tiden. När vi ser något nytt som vi gillar, så testar vi. Våra specialiteter är bland annat glasswienerbröden och lakritskola, en kondisbit. Ingenting är prefabricerat. Vi gör i dagsläget även bröd till Coop och OKQ8. Jag har inte en susning om hur många sorter vi har, just nu är det kanske ett tjugotal alternativ bara i kondisdisken, till det kommer bullar, bröd, smörgåsar och luncher!
– Trots de utmaningar som finns så är Dorotea fantastiskt! Här finns allt och det som inte finns ligger inom närområdet, säger Ann-Sofie som kan fira tioårsjubileum nästa år som företagare. Hundratals mackor, tårtor, matbröd, typiska kondisbitar och beställningar ger en omsättning på upp emot 3,5 miljoner kronor.
Inger Kraft Etzler,
text och foto