Tusentals djur riskerar att dö i Gydas spår
– oro för fjällräven

Tufft för fjällräven när marken täcks av islager, då påverkas bytesdjuret lämmeln och maten tryter. Foto: Länsstyrelsen Jämtland

FROSTVIKEN (SGT) Is och för lite snö ställer till det för fjällområdenas näringskedjor. Frostviken, där man sedan tidigare stödutfodrar fjällrävar, var relativt förskonat från extremovädret. Men man ser en tydlig brist på mat och förändrad livsmiljö.
– Det är katastrofalt, säger Dan Persson, naturvårdare.
Klimatförändringarna gör det svårare för de vilda djuren att överleva i fjällområden. Sedan extremovädret Gyda har mycket vatten runnit ner till marken som, om det fryser till is, gör det svårt för djur att komma åt mat. Tusentals djur riskerar att dö. För mycket snö gör också att det är svårt för exempelvis renar att komma åt betet, men för lite snö ställer till det för gnagare eller fåglar som ripa och tjäder, som vill ha ett isolerande snötäcke att gömma sig i från rovdjur, respektive som skydd från snöoväder.
Dan Persson, naturvårdare på Länsstyrelsen i Jämtland, oroar sig för fjällrävens framtid.
– Fjällräven kommer få det tufft. Vi hade hoppats på lämmelår, det är tio år sedan sist, det håller på att bli för långdraget, säger Dan.
Lämlarna tillhör de djur som är beroende av snön.
– Blir det regn som fryser på förstörs hela deras produktionscykel, berättar Dan och fortsätter:
– De dör ut. De vill leva i det varma isolerande snötäcket, annars förökar de sig inte.
Det får negativa konsekvenser för näringskedjan.
– Det är katastrofalt. Lämlar är ytterligare en viktig föda åt fjällräven. Men vi stödutfodrar rävarna så de klarar sig ganska bra ännu, menar Dan
Vid lämmelår blir det ett skafferi för rävar och rovfåglar.
– Fjällugglan häckar bara om det finns mycket fjällämmel. Gnagaråren är jätteviktiga. Men rovfåglarna är duktiga på att klara sig. De flyttar dit det finns mat. Men på räven gör vi konstgjord andning just nu, säger Dan.
Än har han inte sett någon nedgång av fjällrävar i Frostviken, där han är hemmahörande, men skulle naturvårdarna inte stödfodra dem skulle de inte få några valpar.
– Just nu är det stabilt, men skulle stödfodringen upphöra skulle det gå fort. Till slut kan de dö ut helt.
En annan konsekvens som det varmare klimat hotar fjällräven med är en ökning av rödrävarna.
– De ökar med mildare väder. De konkurrerar med och tar lyorna av fjällrävarna. Vi har sett en rödrävskull som tagit över en lya. Det har hänt att fjällrävarna blir ihjälbitna, när rödrävarna tar sig in tar de ihjäl dem om de kan.
Dan nämner också hur svårt det är för renarna som också blir lidande om marken under snön täcks med is. Två andra arter som är hotade i fjällområdena är hare och rådjur, men i Frostviken frodas dessa.
– Det finns hur mycket hare som helst här. Och rådjuren är inne i byarna så mycket nu. Det ser inte ut att vara någon fara, de lider ingen nöd. Det är bra med snö, men inte extremt, säger Dan, som just idag är ute i Frostviken och kör upp leder. Han fortsätter:
– Vi klarade oss bra här uppe gällande extremovädret, det var värre i Åre och Storlien. Jag trodde det inte skulle gå att köra skoter över sjöarna idag, men blev positivt överraskad.
Anna Westerberg