SKÄRVÅNGEN (SGT) Kalkstensgrottan Björnråkskällaren vid sjön Lill-Skärvången är ett nytt och spännande utflyktsmål. Arne Wiklander och Annie Magnusson är två av flera som vill lyfta fram denna okända och fascinerande plats.
Det är inte ofta nya sevärdheter presenteras i Skärvången, men nu har det alltså hänt. För inte så många har vetat om grottan förut.
– Nej, det är mest boende alldeles i närheten som känt till den. Inte ens jag kände till den trots att jag bott i Skärvången hela livet, säger Annie.
För att komma till grottan går man igenom ett skogsområde. Efter en delvis brant klättring når man till slut den breda och höga grottöppningen. Innanför den är det kallt, en tunnelaktig gång syns leda inåt mot ett kompakt mörker, porlande vatten hörs längre inifrån…
Grottan ligger i ett kalkstensstråk. Bäcken som rinner in grottan har under tusentals år vittrat och urholkat kalkstenen. Den fortsätter cirka 100 meter ner mot sjön och när det är stark vårflod kan den spruta som en fontän där den kommer upp i dagen.
Som aktiv i Skärvångens byalag, har Annie Magnusson varit med i arbetet att lyfta fram den. Flera tydliga vägskyltar leder idag mot grottan och en stor informationstavla finns numera på plats strax innan den.
Skyltarna har tagits inom ramen för ett så kallat LONA-projekt (Lokal Naturvårdssatsning). Pengarna kommer från Naturvårdsverket. Kommunerna ansöker om bidrag och Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Arne Wiklander ansvarar för projektet i Ansätten fjällen och han berättar:
– Det är ett treårigt projekt här, i vilket vi arbetar för en välkomnande bygd. Vi sätter upp vindskydd, drar olika leder, ordnar skyltar och mycket mer. Vid grottan har vi förutom skyltarna även ordnat en bro över bäcken, samt en sittbänk.
En internationell geolog och grottforskare, Vladistav Stejskal från Tjeckoslovakien, undersökte grottan år 1974. Han fann den synnerligen intressant. Arne Wiklander har haft med sig en svensk grottforskare häromåret. Mycket mer undersökt än så är den inte, så vem vet vad som kan dölja sig i dess inre.
Arne berättar att namnet Björnråkskällaren kommer från en myr vid namn Björnråken i närheten av grottan.
– Ja, namnet antyder ju något som har att göra med björnar, men mer vi vet inte. Vi vet dock att boende i närheten förr använde grottans stora svala hällar till förvaring efter jakt och liknande.
Annie Magnusson avslutar:
– Jag jobbar sommartid på Bymejeriet i Skärvången och besökare frågar ofta vad de kan göra mer i trakten. Numera kan jag hänvisa dem till grottan, det är jättebra och den är förstås extra spännande för barn! Sedan har vi hällmålningar i Skärvången som vi också skyltat till nu, men de är betydligt svårare att nå.
Lotte Mjöberg
Grotta ny sevärdhet i Skärvången
Arne Wiklander har tidigare tagit med sig en grottforskare dit, som fann den mycket intressant. Denna gång blev det hans båda jakthundar Nikita och Norma.