Vass knivkurs populär i Gubbhögen

Mona Boström Asserwall från Alanäset berömmer lärarna.

GUBBHÖGEN (SGT) Den organiserade kursen i konsten att tillverka en kniv har avslutats, men intresset hos deltagarna är så stort att bygdegården i Gubbhögen får fortsätta hålla öppet och värmen på.
Snidare inte bara från Gubbhögen utan också från de omkringliggande byarna Havsnäs, Alanäset och Lillviken träffas. Män och kvinnor är lika engagerade och stolta när det ur träämnena växer fram ett fint snidat skaft.
– Vi har hållit på tio tillfällen med kurs både på kvällar och eftermiddagar.
Det är viktigt att hålla en by levande, säger bygdegårdsföreningens ordförande Henry Terning.
– Varje vinter försöker vi ha en kurs för att samla folk. Vi har också gjort fisknät och bundit flugor.
Tretton personer deltar i knivkursen. Det började för ett år sedan när jag låg på sjukhus i Umeå, jag hade en lättare form av prostatacancer, det får du gärna skriva, det är fantastiskt hur det går att få bukt med idag. Man ska inte kasta yxan i sjön på en gång. Gubben är på gång! I Umeå fick jag lära mig grunden. Vi har stöd från Studieförbundet Vuxenskolan, och har fått 1500 kronor i hjälp till material och till en viss del till verktyg. Deltagarna gör både kniv och slida. Nu har jag planer på att anordna en träsnidarkurs till sommaren. Det finns så mycket kunskap, men det som görs i småbyarna märks aldrig, säger Henry.
En erfaren medhjälpare är Rag­nar Persson. Han berättar att han gjorde sin första kniv för mer än 30 år sedan.
– Jag har väl gjort ett 40-tal, alla barn och barnbarn har fått varsin kniv. Det är något särskilt med det här. Man formar med sina egna händer, säger Ragnar.
Varje träff avslutas tillsammans med damerna på övervåningen som bedriver bygdeforskning och stickar. Avslutningsdagen för knivkursen inträffar när tidningen är på besök. Bullar, kakor och tårta serveras dagen till ära. Vid bordet sitter den pensionerade prästen från Ringvattnet.
– Jodå, jag har också gjort en kniv, men det gick snett, så jag la av. Nu är jag här på social träning, skrattar Mikael Aspelin.
Just vikten av möten och samvaro betonas av Henry. I bygdegården träffas folk, det ordnas fester och evenemang. Gubbhögen finns på kartan, knivkursen fortsätter, men då blir det ingen tårta.
Inger Kraft Etzler
Text och foto