Skogsbruk är en viktig näringsgren i Sverige. Det har varit så i många århundraden. Från och med mitten av 1900-talet blev fröförädling, med fokus på barrträd, en viktig gren inom skogsbruket. David Grafström, som nu är pensionär, var sysselsatt inom fröförädling i många år.
Jag träffar honom i hans hem i Gäddede där han berättar om sitt yrkesliv inom skogsbruket. David Grafström är född i Domsjö, Örnsköldsvik. Under sin ungdom gick han den sjuåriga vanliga folkskolan och sedan gick han lantmannaskolan med skogslinje i nio månader. Det var ett medvetet val, för redan som ung grabb var David intresserad av skogsbruk och i synnerhet av frö-
förädling. År 1958 fick han jobb på Mo och Domsjö, Modo, som senare köptes upp av Holmen. Han började som vanlig skogsarbetare, men redan efter ett år fick han möjlighet att syssla med skötsel av fröodlingar på samma företag och det var något som låg honom varmt om hjärtat.
På 1940-talet hade man börjat med fröförädling på riktigt, bland annat i Tyskland och då hade man också börjat med skogsforskning i Sverige och det kom tre forskningsstationer i landet: en station i Ekeby i Skåne, en i Brunsberg i mellersta Sverige och för Norrland blev det en station i Sävar utanför Umeå. Då också Modo höll på med fröförädling, hakade David Grafström på, när han fick chansen.
Passion för träd och förädling
David Grafström har jobbat inom skogsbranchen i drygt trettio år och när jag frågar honom, vad det var han sysslade med börjar hans ögon tindra och han berättar:
– Jag har alltid tittat på träd i skogen på ett annat sätt än andra gör, som inte jobbar inom skogsbruket. När jag ser ett träd, en gran eller en tall, som sticker ut, eftersom det där trädet till exempel är längre eller ser annorlunda ut än andra jämnåriga träd i samma skog, blir jag nyfiken. Ett sådant träd kan ha bättre egenskaper och kan därför vara intressant för att använda för förädling. Det finns experter som kan välja de bästa träden för det där ändamålet och i och med detta börjar hela förädlingsprocessen. Genom ympning från dessa utvalda träd, plantering av ymparna på fröplantagen och till slut skörden av fröna får man till slut kvalitativt bättre frön.
– Vi började med tall, men snart var det också gran och i mindre utsträckning lärk vi jobbade med. Företag som jobbar med fröförädling har sina egna frö-
plantager. Helst ligger de vid kusten, där klimatförhållendena är gynsammast och också Modo, företaget jag jobbade på och som ligger i Örnsköldsvik, har sina egna plantager.
Fröodlingens process
Den mest spännande tiden när man är fröodlare är oktober/november, för då skördas kottarna. Under det här känsliga stadiet förvaras kottarna under optimala temperatur- och fuktighetsförhållanden, eftersom de måste eftermogna. Och sedan ska fröna skördas.
– I naturen öppnas kottarna av sig själva och när det är dags släpps fröna ut. Men vi, barrträdfröodlare, har vår egen metod: vi skiljer fröna från kottarna genom klängning och avvingning! Först lägger vi de skördade kottarna i en kläng för att klänga fram fröna. En kläng är ett slags ugn, där kottarna behandlas och där temperaturen kan regleras från 30 grader i början upp till 53 grader i slutskedet av processen. När fröna har lossnat och samlats, ska fröna avvingas genom en vattenbehandling. Sedan torkas de upp, lagras och till slut är de förädlade fröna klara för att skickas till plantskolorna.
– Hela processen från urval av träd för ympning till skörden av fröna kan väl ta femton till tjugo år. Så för oss, när fröna hade skördats, var det alltid spännande att se om vi hade nått bästa resultat. Förädlade barrträdfrön är en efterlängtad produkt inte bara i Sverige utan också i resten av världen, så jag har träffat många personer från många olika länder som jobbar inom skogsbruket. Och jag har alltid trivts med mitt jobb som fröodlare.
Text & foto: Adrie Meijer/A3jorm
