Tåget genom sagornas dal – 100 år senare

Det var 30 grader kallt den 2 december 1925 när kung Gustav V invigde Forsmo-Hotingbanan med orden ”Förbättrade kommunikationer äro de viktigaste förutsättningarna för fortsatt utveckling i kulturellt och ekonomiskt avseende. Om detta gäller såsom allmän regel, gäller det i ännu högre grad för det stora Norrland, vars mäktiga naturtillgångar är olika slag först genom goda kommunikationer kunna bliva tillgängliga.”

Kungen kunde hålla sitt tal utan att frysa med värme med en fotogenkamin gömd under podiet. Precis på dagen för 100-årsjubileet den 2 december 2025 firades tvärbanan när Kenneth Landgren, järnvägare och författare till många böcker, berättade för en stor publik i Näsåker om tiden då tvärbanan kom till. ”Tåget genom sagornas dal” har i 100 år haft stor betydelse både för persontrafik och godstrafik.
– Forsmo-Hotingbanan betyder allt! säger Svante Westin som driver Fjällsjöterminalen.

En stor investering gjordes för några år sedan då virkesterminalen fick ett förlängt järnvägsspår in till terminalen.
– 2027 kommer vi att ha ett tåg om dagen hela året om och jag behöver fler anställda, säger Svante Westin.

En bana med betydelse
Intresset för 100-årsjubileet i Näsåker var stort med besökare från tvärbanans gamla stationer och inte minst av f d järnvägare. Kenneth Landgren vet allt om det mesta och kunde berätta om rallarnas jobb och den tidens ingenjörskonst.
– Det var jättestort på den tiden. Det går att utveckla ännu mer om banavgifterna sänks och att den standard som är idag hålls i bra skick, säger Kenneth Landgren som nyligen släppt sin bok ”Ett järnvägarliv”.

Järnvägen med problem och möjligheter är lika aktuell idag som när Gustav V höll sitt tal. Med en upprustning av banan finns det idag inte något hot om nedläggning – timmertransporterna går till och från terminalerna i Hoting och Backe. Många stationshus har rivits, men många finns kvar. Idag är trafiken fjärrstyrd, men det var en tid med rallare som efter ett arbetspass fick sina verktyg vägda för att slitaget skulle bli ett avdrag på lönen.
– Framtiden för sträckan Forsmo-Hoting finns om man samarbetar med Inlandsbanan och integrerar med turisttrafiken, säger Kenneth.
Även om persontrafiken tog slut trots många protester den 1 juni 1985 lever Forsmo-Hotingbanan ändå efter 100 år!

Text och foto: Inger Kraft Etzler
Arkivfoto: Järnvägsmuseet