Folkrace är den vanligaste bilsporten i Sverige där många har förutsättningar att kunna delta. Tävlingen körs på en asfaltearad eller grusad bana och deltagarna kör tre varv i försöksheaten och fem varv i finalerna. Bilarna ska vara byggda så att föraren sitter i en säkerhetsbur och fyrpunktsbälte är ett krav, allt för att skydda föraren vid en eventuell olycka. Sommartid tävlas det i folkrace på banor över hela landet, så även i Jämtland.
Lite historia bakom folkrace; sporten kom till Sverige från Finland 1981 och var tänkt som en billig sportgren som skulle passa “alla”. Efter dryga halvåret hade hela 3 837 personer löst tävlingslicens i Sverige. Folkrace var en succé.
Tidigast som femtonåring kan man börja tävla i folkrace och då tävlar du som junior. Övriga klasser är dam-, herr- och veteranklass. Efter fyllda 50 år får man välja om man vill tävla i veteranklass (seniorklass). Som förare i folkrace ska du ha flamsäker klädsel, overall, handskar, skor, skyddsluva, stödkrage för nacke samt en hjälm med maxvikt 1200 gram. Det är viktigt att sitta säkert i bilen eftersom det går undan när bilarna ger sig ut i banan. Enligt reglerna får hastigheten inte överstiga 80 km/h.
Söndagen den 20 juli var det dags för final i Jämtlandscupen i folkrace. Tävlingen hade körts fredagen den 18 juli i Offerdal och lördagen den 19 juli tävlades det i Föllinge. I Gisselås längs med E45:an var det således finaldags på söndagen. Många bilar fraktades till banan och det var full aktivitet från tidig morgon på söndagen. Bilar skulle kontrolleras och besiktigas av en teknisk funktionär.
Max sex bilar startade i varje heat och i försöksheaten körde förarna sina tre varv. När det sedan blev dags för final var det fem varv runt banan som gällde. Fyra kategorier av tävlande fanns det, juniorer, seniorer, veteraner och damklass.
Det gick i full fart längs banan och den ena bilen buckligare än den andra passerade förbi åskådarna som hade tagit sig till banan i Gisselås. Undertecknad hade inte själv varit på någon folkracetävling tidigare och ställde en uppsjö av frågor till andra besökare för att försöka få kläm på hur tävlingen fungerade. Det är tillåtet att försöka köra om en annan deltagare, men givetvis får man inte köra in i en annan bil bakifrån. Två bilar körde ihop på något vis och hade oturen att köra av banan, båda två. Bilarna fick forslas bort med traktor. Snöpligt för de förarna som inte hade tänkt sig ett sådant avslut på dagen. I ett annat heat flög motorhuven av men det var inte något hinder för den föraren att fortsätta köra alla varven ända in i mål.
När tävlingen är slut för dagen läggs det anbud på bilarna och då är alla bilar till salu för 11.000 kronor plus en administrativ avgift på 400 kronor. Som tävlande måste man sälja sin bil om det läggs ett bud men man får plocka ur s.k. personlig utrustning dvs stol och bälte. Anledningen till att bilen måste säljas om det läggs ett anbud är att det är grundläggande princip i sporten för att hålla nere kostnaderna.
Text och foto: Ulrika Ganning
