Jordbrukaren som är Stolt över erfarenhet från Ukraina

Stefan Stolt, bonden som återvänt till hemtrakterna.

JUNSELE/HÅLAFORS (SGT) Kriget i Ukraina är högst närvarande hos familjen Maria och Stefan Stolt på gården i Hålafors. Kontakterna med Ukraina har inte upphört trots att det är längesedan som Stefan drev jordbruk i Khmelnitskij i västra delen av det krigsdrabbade landet.  När kriget bröt ut fick de också en fråga om de kunde ta hand om två barn medan deras mamma och pappa stannade i krigets Ukraina för att hjälpa till i striderna.  Så i Hålafors bor nu två bröder, 8 och 16 år. 
– De får undervisning på distans, men det blir avbrott ibland när deras lärare i Ukraina måste avsluta för att flyglarmet går, säger Stefan Stolt.
– Det kan vara svårt att ställa om när allt man trott på förändras. Efter Krim 2014 svängde de proryska tongångarna som fanns i östra Ukraina. Det tog 30 år för Ukraina att bli den starka nation vi ser idag. Men jag tror det är en generationsfråga, Ryssland kanske också kan bli en fredlig demokrati, tiden får utvisa, propagandans effekter är stark, fortsätter Stefan.
– Markerna där jag hade jordbruk brukas nog som vanligt, men i norr kan det vara minerade marker. Det kan också vara svårt för jordbrukarna att få tag på bränsle och gödsel och dessutom brist på manskap. Så länge Putin sitter kvar i styret och ljuger ihop till seger blir mycket pausat och det kommer att krävas en stor upprustning att rensa markerna. Ukraina är en enormt stor exportör av livsmedel och jordbruksprodukter. Här i Sverige tror jag att vi kommer att klara det här året, men nästa höst år blir det svårt med konstgödsel, foder till djur, livsmedel och annat. Oljan får vi fram, men allt annat…, säger Stefan och fortsätter att tala om det svenska klimatklivet och dess möjligheter.
– Bioproduktionen kan öka enormt, och vi kan använda klimatklivet till att få fram biogas och biodrivmedel. För mig som bonde skulle det bli relativt enkelt och jag skulle inte behöva stoppa in diesel i maskinerna. När det gäller konstgödsel och om vi slutar med det då sjunker avkastningen drastiskt. Nu läggs rötslam på deponi i stället för att näring utvinns ur avloppsslammet. Det finns teknik där slammet bränns och näringsämnen vaskas fram ur askan. Den här regionen skulle kunna vara en stor vinnare då till exempel en liten gård skulle kunna gå samman med andra mindre gårdar ihop med en kommun som har mycket rötningsbart avfall från samhället. För att få lönsamhet krävs investeringar och ekonomiska incitament. Om det fanns brukarplikt som i Norge skulle alla gårdar underhållas och brukas. Så är det inte i Sverige. Brukarplikt skulle gynna oss, tycker Stefan.
– Det är klart att jag ibland saknar jordbruket i Ukraina och det var därför vi köpte Holms lantbruk söder om Sollefteå. Nu ska vi snart börja vårsådden med oljeväxter och spannmål. För sex år sedan fanns det mjölkkor där, men nya regler och krav på ekonomibyggnader med tanke på till exempel djurhälsa och arbetsmiljö kräver nyinvesteringar. Vi får se vad det blir. Det går många rykten, säger Stefan. 
Stefan Stolts halva arbetstid går åt till att vara vice ordförande i Norrmejerier. Vårt samtal hamnar naturligt i Fjällfil, yoghurt, grillost, halloumi och alla ostar som tillverkas åt bland annat Ica.
– Norrmejerier håller på med en omvandlingsresa vilket är nödvändigt för att vara en konkurrenskraftig aktör på Mejerimarknaden i norr och i Sverige, det är och kommer vara en utmaning, säger Stefan.
– Bitvis var det jobbigt, men roligt att klara av försäljningen. Jag höll i det själv och det är nog det roligaste jag gjort. Det tog fyra månader och det blev en bra vinst. Det var en god affär, berättar Stefan.
Hemma är det bara hushållsodling som gäller, men nya äventyr väntar med jordbruket på Holms gård.
– Jag är bonde, säger Stefan Stolt.
Text och foto: Inger Kraft Etzler