Hembygdsföreningen i Ramsele ger ut lokal karta med historiska stigar

RAMSELE (SGT) Hembygdsföreningen i Ramsele gör ett stort arbete för att göra historien levande och tillgänglig i Ramselebygden. Det senaste tillskottet är en liten behändig karta som berättar i text och bild om 7,5 kilometer stigar genom historiska trakter.
– Allt vi håller på med handlar om information. Det kan ha betydelse för besöksnäringen, säger Bengt Erik Näsholm från Hembygdsföreningen.
Ett enormt arbete är nerlagt för att röja stigar och berätta om händelser och företeelser som legat gömda i naturen. Torbjörn Brorsson har gjort stordåd och får välförtjänt uppskattning för arbetet med att röja naturstigarna som utgår från Vangede och slingrar sig vid Faxälven. Skyltar är uppsatta längs stigarna och vid Hembygdsgården med upplysning om sällsynta växter och med historiska notiser.
– Varifrån kommer namnen som givit namn åt torp och grottor? Exempelvis har ”Tim” givit namn åt flera naturställen som Timssnyta, Timstorpet, Timsnipan och Timsgrottan. Vi vet inte om det är en skröna eller sägen att Tim gömde sig i grottan. Han har funnits och var en soldat som hette Jansson och kom hit på från Värmland på 1880-talet, berättar Torbjörn.
– Det är ett fåtal som vet var platserna finns. Foton och notiser på kartan och på skyltarna gör att det blir ett lärande under vandringen. Som en slags resehandling, säger Bengt Erik som tillsammans med Torbjörn letar i gamla tidningslägg och hittar notiser från 1890-talet. Abraham Hülphers bok från 1775 är en annan läsefrukt, där författaren till exempel beskriver folklivet på en marknad i Ramsele när närmare 100 knallar samlades, vilket ger bevis på att marknadstraditionen i Ramsele lever vidare idag, men möjligen i mindre skala.
Bland klippen återfinns också en notis om att Laura Fittinghof, författaren till Barnen från Frostmofjället, tog sig till Ramsele 1894. På den tiden kom det många turister till Ramsele och nu skapar Hembygdsföreningen nya anledningar att besöka trakten.
Årets almanacka från Hembygdsföreningen har temat nybyggarverksamhet i Ramsele socken.
– Inget objekt är för litet att tala om. Alla är inte intresserade av gamla hus och lador, säger Bengt Erik Näsholm lakoniskt och berättar att temat för 2022 års almanacka ska handla om kraftverksepoken.
– Vi sprider information om Ramsele, men känner oss lite bortglömda. Det ska vara ett ”event” för att politikerna ska vara intresserade. Ramsele har alltid varit ett besöksmål och vi hittar belägg i gamla artiklar och notiser, säger Bengt Erik Näsholm. Han har ett manuskript till en bok som är färdig för tryckning ”Landet koloniseras”. Nästa bok ska handla om skogen.
– Alla i socknen har på ett eller annat sätt anknytning till skogen som skogsägare, man har kört lastbil och fraktat timmer, plantsättning och annat. Utan skog hade samhället inte funnits kvar,
berättar Bengt Erik.
Historien engagerar också föreningen ”Forntid i Ramsele”, en aktiv grupp som haft studiecirklar i 30 år.
– Vi läser böcker, vi gör resor i vår förening. Nu senast har vi bland annat diskuterat kring boken ”Kvinnor i väglöst land” av Lilian Ryd. Vi har hittat hällmålningar, det är spännande. Vi söker – och så hittar vi, berättar Annelie Markemo.
– Mycket som är värt att kommentera vad gäller hällmålningar, grottor och liknande kommer som tips från folk som har kännedom om det. Vi far och tittar och kan förmedla information vidare. I framtiden tror att befolkningen kommer att öka. Det kommer sörlänningar och utlänningar. Här finns många fördelar. Det är promenadavstånd till det mesta, säger Olle Sidén i föreningen ”Forntid i Ramsele”.
I Ramsele gräver man där man står och allt mer kommer fram både genom gamla tidningsklipp och i naturen.
Text och foto: Inger Kraft Etzler