HOTAGEN (SGT) En bit ut på Hotagssjöns is står den, Snösläden. En helt unik skapelse. Byggd i Jämtland runt 1949-1950 av Edvin Liljegren och Anton ”Skeks” Hansson. Redan då omtalade tillverkare av allsköns fortskaffningsmedel, ofta byggda som experiment.
Men Snösläden blev ett undantag. Banddriven och med frontmonterad tvåtakts DKW-motor placerad på ett kraftigt stålchassi som har säten för två personer, konstruerade de något som har svindlande likheter med det moderna konceptet för snöskotern. Givetvis hade de inte en aning om det här när de byggde Snösläden. För snöskotern i den här formen kom mer än tio år senare!
– Omkring 1950 bodde min pappa, hans syskon och föräldrar på gården Flinten här i Hotagen. Dit ledde ingen bilväg. Vintertid kunde det bli besvärligt med transporter. De behövde ett snöfordon och då man kände till ”Skeks” och Liljegrens konstruktioner köpte de Snösläden för 3 000 kronor, berättar Örjan Nilsson i Hotagen, vars far Sixten Nilsson blev den förste ägaren av den idag unika ”ursnöskotern”.
På gården blev den minst sagt en revolution och visade sig bli väldigt användbar. Förutom att man själva tog sig fram, transporterades fjällturister, tjänstemän, timmerhuggare, fiskegäster, matvaror och tonvis av andra förnödenheter.
– Och så fort de stannade till med den så blev det en svärm av nyfikna för det fanns ju inga liknande snöfordon då, berättar Örjan och tillägger med ett skratt att Snösläden till och med gått genom isen två gånger!
Efter drygt tio års hård körning ansågs Snösläden omodern. Och då familjen i samma veva flyttade från gården Flinten lämnades Snösläden kvar.
I slutet av 1990-talet började Örjan, som är intresserad av fordon och maskiner, fundera över Snöslädens öde som trots mer än 25 år utomhus, täckt av bara en takplåt, visade sig vara i bättre skick än han trodde.
– Visserligen krävde motorn, som är från 1937, en helrenovering. Men fantastiskt nog hittade jag oanvända reservdelar till den i ett uthusskåp på Flinten. Kopplingen krävde mycket jobb, fast av det udda slaget. Då lamellerna är korkbelagda fick jag stå en hel natt och koka minst hundra korkar, skrattar Örjan som efter ytterligare handpåläggningar kunde släppa loss Snösläden på fjällvidderna efter nära 50 års dvala.
– Jag tycker att Snösläden är råstark, har bra viktfördelning och är rejält stadig i snön. Fast visst känns det att den är gammalmodig. Men med sitt än i dag moderna koncept borde Snösläden ha haft möjlighet att bli en enorm innovation. Den fanns ju långt innan andra fabrikers snöskoterkonstruktörer ens hade vässat sina ritstift. Därför kan jag inte låta bli att snudda vid tanken på vad som hade blivit om konstruktörerna mönster- och patentskyddat sina skapelser – för man ska ha byggt ytterligare två eller tre snöslädar. Hade vi då haft en snöskotertillverkare av storformat i Sverige, kanske på den jämtländska landsbygden?
PER ERICSSON
TEXT OCH FOTO
Urskotern är från Hotagen
Örjan Nilsson rastar vad som förmodligen är världens första snöskoter! Konstruerad helt utan andra förebilder av två självlärda ”bygdegenier” i Jämtland.