ROSSÖN (SGT) Anders Jonsson, potatisodlare i Rossön, står vid en 200 kg tung binge potatis som ska transporteras till en butik i närområdet. Som tredje största odlare av potatis i Jämtlands län svarar han för en lång tradition i branschen. Hans farfar startade i slutet av 50-talet med det första lagerhuset och före honom odlades också potatis på Norrnäs lantgård. Men då var det potatiskällare som gällde för husbehovet. Anders är tredje generationens potatisodlare. Hans företrädare är hans egen pappa, Eskil Jonsson.
– Tidigare var pappa chef, säger Anders,
– Nu är han min dräng sedan åtta år tillbaka. Vi bytte både bostadshus och tjänster med varandra, och nu bor jag här på gården med min familj och vi jobbar jättebra ihop.
Odlingen innehåller både utsädespotatis och matpotatis. De sorter som finns i butikerna runtom är Wega, Magda, King Edward och Birte. Men i sortimentet hos Anders finns ännu inte mandelpotatis.
-Jag får inte tag på tillräckligt bra utsäde, men kanske nästa år.
– I butiken anges bara om potatisen är ”mjölig” eller ”fast”. Varför det?
– -Det skulle bli alltför krångligt för konsumenten om det stod vad sorterna heter. Det finns 2-300 sorters potatis som odlas yrkesmässigt. Det skulle vara ett system som i Finland, där man har en sorts färgmärkning som berättar om det är snabbkokad potatis eller mjuk osv.
– I Norrland finns det bara fyra utsädesodlare kvar nu, mot uppemot ett 30-tal bara för 15 år sedan.
Det är en komplicerad bransch, men så länge jag kan skicka potatisen runt hela Sverige funkar det.
Potatisspecialisten Anders är utbildad på Torsta.
– Den största kunskapen har jag ändå fått från pappa, säger han, och så beskriver han den sjukdomskänsliga men bästa sorten, King Edward.
-Den funkar bra här norrut. Det är långt mellan odlingarna. Det är nordvästlig vind vilket är bra. Bakterierna färdas med vinden. Sättpotatisen kommer delvis från Nordirland, där den drivs fram i laboratorier och sedan kommer det miniknölar till mig. Det är de dyraste och kostar fem kronor styck. Jag köper 25.000 knölar per år, och varje knöl ger 15 nya potatisar! Alla potatisar har börjat så. Sorterna ska vara helt rena!
Det visar sig att världspolitiken har klivit rakt in i potatislagret. När Ryssland stängde gränserna för odlarna i Tyskland och Holland började de länderna exportera åt annat håll, norrut, vilket försämrade lönsamheten för odlarna här.
-Nu börjar det löna sig igen. Många odlare har slutat. Jag säljer utsäde till Skåne och upp till Västerbotten.
-Vad vill konsumenterna ha för potatis?
-Det ska vara runda, gula fasta sorter och fokus ligger på fina skal. En del har skaffat polermaskin, men det är inget jag satsar på. Hållbarheten minskar.
-Vad är bäst med jobbet?
-Att jag får bestämma mina egna arbetstider- även om man jobbar jämt. Jag får jobba hemmavid. Men det varierar förstås. I skördetid blir det sju dagar i veckan och 12-timmarsdag. Jag odlar konventionellt, vilket innebär besprutning mot bladmögel tre gånger per säsong vilket ska jämföras med besprutningen som sker söder om Dalälven. Där blir det en gång i veckan. Vi kan odla i två år på samma jord, sedan ligger marken i träda i fyra år. Så är reglerna för sättpotatis. Varje säsong är det inspektion av Jordbruksverket både av jorden och potatisen, vilket visar sig vara en dyrbar historia.
50 hektar mark brukas, och av dem sätts det potatis på 14 hektar. Nu blir det dessutom nyodling i Vängel. 474 ton potatis har skördats i år, och målet är att komma upp i större mängd.
– Jag har just byggt ett lagerhus som kan rymma 520 ton. Men vad är en gård utan djur? Farfar hade kor och nu funderar jag på att skaffa köttdjur. Jag saknar djuren!
Text och bild: Inger Kraft Etzler